Tankar kring jul, natur och boende

Julen är snart här och många av oss funderar på hurudant julfirandet blir i år. Något kommer säkert att vara likadant som tidigare, men hur vi möts och var vi möts är den stora frågan. Att mötas virtuellt blir i längden ganska långtråkigt och något saknas. Ibland har jag funderat på ifall mångens längtan till skog och natur har ett samband med de rätt så oäkta mötena via en datorskärm. Livet känns äkta och nära då vi får gå ut i naturen och inget kan ersätta detta. Att gå i en tom stad känns som ett mycket trist alternativ eftersom det dessutom påminner om varför vi inte ses längre och på riktigt.

 Jag har ofta funderat på att flytta till landsbygden och möjligtvis bygga ett eget litet hus, eller renovera ett gammalt. Idag känns alternativet mycket attraktivt då mycket sker i det egna hemmet pga. av pandemin. Att bo i stadsmiljö är attraktivt då man kan spontant och snabbt gå ut en sväng, dricka en kopp kaffe i gott sällskap, gå på olika kulturevenemang, äta ute och njuta av stadsvimlet. Detta år har det inte varit lika lätt och tillgängligt som förr, och därför blir längtan efter natur och mera utrymme så stark. Jag upplever det så i alla fall.

 En jul i ett hem på landsbygden är kanske därför i år min innersta julönskan. Det skulle vara fint att starta en ny lugnare, naturnära livsstil med värderingar vi förknippar med t.ex. cirkulär ekonomi. I och för sig kan man leva på den cirkulära ekonomins villkor också i städerna och ibland kan det kanske vara enklare. Men kanske ett liv på landsbygden skulle förorsaka ett mindre koldioxidavtryck? Detta kunde vara värt en noggrannare analys.

En, som jag kallar det cirkulär livsstil, är inte helt enkel att omfatta genast. Återanvändning är centralt och ägandet av olika produkter är inte det viktigaste. Jag vill belysa detta med ett exempel. Jag gillar att ge och få julklappar och eftersom jag älskar böcker, känns en ny bok t.ex. som något helt annat än en gammal bok från ett antikvariat. Det är doften, kanske de nya tankarna och beskrivningarna i boken som lockar. Vad krävs det av mig för att jag skall ändra min attityd och mina vanor vad gäller då t.ex. böcker? Ett sätt som antagligen är mera klimatsmart är kanske att lyssna till böcker istället. Inga tryckerikostnader, ingen leverans, inget lager…Eller så läser jag helt enkelt om de böcker jag redan har, och med eftertanke.  Dessutom förorsakar också ljudböcker koldioxidavtryck, kan jag tänka mig. Ibland vill vi lätt visa att vi är tidsenliga genom att ha läst de nyaste böckerna. Om jag bara citerar något som är skrivet för länge sedan tycker någon kanske att det är ju inte precis aktuellt. Kanske du har gått och blivit litet gammalmodig, frågar kanske någon? Här hävdar jag att det gäller att ha svar på tal och ha en förmåga att omvandla det vi läst till något som går att anpassa till dagens läge. Detta gäller också många äldre produkter, vi borde fråga oss hur kan vi omskapa dem och modernisera dem? Hur kan vi utnyttja det som finns och förena och förnya så att det känns mera tidsenligt? Eller är det alls viktigt att något skall vara modernt, tidsenligt? Kanske detta är kärnan i det hela. Varför skall vi kontinuerligt försöka uppnå något som är tidsenligt, modernt?

Med dessa cirkulära reflektioner, vill jag önska dig en fin juletid med mycket gemenskap och planetsmarta julklappar.

Text: Maria Ekström, Yrkeshögskolan Laurea

Hankkeen toteuttajien logot

Resurssiviisaaksi-blogi

Resurssiviisaaksi ihmislähtöisin keinoin -hankkeessa kehitetään kiertotalouden mukaisen ryhmärakennuttamisen toimintamallia Husulanmäen tulevalla asuinalueella. Tässä blogissa jaetaan tietoa ja tunnelmia hankkeesta.

Resurssiviisaan ryhmärakennuttamisen toimintamallia luodessamme etsimme tila- ja rakenneratkaisuja sekä materiaaleja, joiden avulla rakentaja voi tehdä viisaita valintoja. Samalla pohdimme, miten voidaan huomioida myös yksilön hyvinvointinäkökulma. Husulanmäelle rakentamiseen pyritään löytämään mahdollisimman vähähiilisiä ratkaisuja. Lisäksi yhteistyössä tulevien asukkaiden kanssa pohditaan yhteisön elämisen ja asumisen muita tärkeitä asioita kuten esimerkiksi energia-asiat, liikkuminen tai uudenlaiset yhteisölliset palveluntuotantomallit. Tavoitteena on löytää asukkaita palvelevia ratkaisuja yhteistyössä paikallisten yritysten kanssa.

Blogia kirjoittavat vuorotellen niin hankkeen resurssiviisaaseen ja hyvinvointia lisäävään puurakentamiseen erikoistuneet asiantuntijat Aalto-yliopistolta kuin Laurea ammattikorkeakoulun asiantuntijat, jotka toimivat hankkeessa erityisesti resurssiviisaan palvelumuotoilun asiantuntijoina. Paikallista näkökulmaa blogiin tuovat ainakin Lapinjärven kunnanjohtaja sekä hankkeen projektipäällikkö.